Självklarheter eller slit och släng?

Jag har skrivit om det här förut, men kan inte låta bli att ta upp ämnet igen. Återigen slås jag av hur omfattande skillnaden på häst och hundägare är många gånger när det kommer till omsorg kring förebyggande och rehabiliterande träning samt hjälpmedel och diverse preparat. När jag hade häst noterade jag att även “skogsmullarna” var noga med till exempel skydd på sina hästar eller diverse andra hjälpmedel för att underlätta ryttarens eller dess egen exteriöra påverkan, till exempel en gelpad under sadeln, täcke, liniment eller någon form av tillskott. Även skogsmulleryttarna var och är noga med sin hästs uppvärmning och avskrittning och verkar hästen inte svara som den borde på ridningen tar man ut veterinär, hovslagare eller massör/equiterapeut eller liknande för att undersöka vad felet kan vara.

Man kan lugnt säga att detta med fysioterapi/massage/hundhälsa är på framfart, men det går ändå förhållandevis trögt med tanke på hur många mil före hästvärlden ligger inom detta vilket gör att jag kliar mig lite i huvudet, jag blir lite förbryllad över varför det är så? Många gånger får jag en känsla av att man tycker att “hunden ska bara funka”, och ja jag medger att jag också tycker det ibland även om det är otroligt orättvist mot våra fyrbenta vänner då vi faktiskt ofta utsätter dem för rent skadeprovocerande aktiviteter 🙂
“Min hund är skapt för denna sporten/arbetet”. Ja, och jag säger verkligen INTE att hundar inte ska få utöva det de är avlade till, tvärtom anser jag att man som förare är skyldig att anpassa sig till sin hunds behov, även om man bara tänkt sig en sällskapshund med tillhörande lättare aktiviteter. Min poäng i detta inlägg är att vi även måste ta hänsyn och ansvar över vilka påfrestningar det medför och hur vi kan motverka eventuella skadebilder. Rent konkret:

Vad är din hund för ras, och vad har rasen för mentala egenskaper, vad har din hund som individ för egenskaper utöver det?

Har man en energisk och mycket livlig ras med mycket kamp och jakt vilket de flesta arbetande raser har kan man vara beredd på att hunden kommer att ta spontana beslut, inte skrika och ojja sig om den skadar sig (kanske inte ens halta eller visa ömhet på någon del av kroppen) , att den rör sig snabbt och har mycket energi att ta ut, att den kommer att utföra saker ganska våldsamt (springa så fort den kan, tvärnita från 100 till 0 och rivstarta därifrån igen), jaga iväg efter något och helt glömma omvärlden och att underlaget kanske inte är det bästa att vansinnespringa på)…osv.

Vad är din hund för ras och vad har denna individ för rasrelaterade eller individrelaterade exteriöra brister?

Är din hund överbyggd? För raka eller veka mellanhänder? Lite lång eller lite väl kort rygg? Överrörlig? Kort kors? Stupande kors? För kraftigt vinklad bak? Alldeles för raka vinklar bak?

grimsan-2

Vilken sport eller aktivitet/arbete gör din hund dagligen?

Är konditionen tillräckligt god och anpassad för antal timmar/hur tungt det är? (Obs! Här har många en övertro till din hund. Tänk på att en hund med mycket av “allt” sällan har problem med att överjobba sig för att den VILL, att den mentala viljan kan pressa hunden över dess fysiska förmåga. Detta är verkligen inte ovanligt!) Är hunden välmusklad och stark nog att utföra de rörelser den ska för utövandet av arbetet eller sporten/akiviteten?
Vad i arbetet/sporten kan medföra risk för akut skada eller förslitningsskador på lång sikt och hur kan du som förare minimera riskerna?

dsc_2583

Allt detta spelar in och kan vara avgörande i hur du fystränar din hund och hur du bör individanpassa träningen. Det finns naturligtvis generella träningssätt att gå efter och som passar de flesta. Uppvärmning och nedvarvning är särskilt viktigt. Du kanske även kan ta hjälp av redskap så som skydd eller stöd för att stabilisera upp en led eller få en hund med till exempel ett markbundet rörelsemönster att röra sig med mer aktion?

Det ligger så mycket timmar av träning och engagemang bakom en tävlingshund för att få till moment som ska konkurrera på tävling, det är en investering att vara lika noga med fysisk träning och återhämtning för att ha en hund som ska hålla och kunna sopa banan tillsammans med dig i många år. Låt en fysioterapeut kolla igenom hunden var 6:e månad åtminstone, låt hunden få regelbunden massage/återhämtning och fråga gärna om hjälp med hur du ska kunna öka din hunds förutsättningar, de är i allra högsta grad elitidrottare!
dsc_3915_zps1821f87e
“Jag har gjort allt detta men min hund skadar sig ändå”. Ja. Risken kommer alltid att finnas där, alltid! Med rätt träning och hjälpmedel kan man dock minimera risken avsevärt OCH även i och med detta se till att rehabiliteringen går snabbare. En hund med goda fysiska förutsättningar rehabiliterar sig betydligt fortare än den som inte är i den form den skulle kunna vara i.  Med erfarenhet finns det mycket man kan göra hemma.

Inget mer slit och släng, det är på tiden att dessa saker blir självklarheter. ❤


Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

w

Connecting to %s